Mångfald ger ökad affärsnytta = ett vinnarkoncept

Susanne Svensson

Susanne Svensson är socionom och arbetar som affärsutvecklare på Stockholms Stadsmission. Hon har alltid arbetat för inkluderings- och mångfaldsfrågor bland annat inom jämställdhets-och hemlöshetsområdet.

Susanne Svensson är Affärsutvecklare på Stockholms Stadsmission. Hon ser affärsnyttan i mångfald men insåg själv under ett ledningsgruppsmöte att hon inte agerade efter sina egna inkluderande värderingar i rekryteringsprocesserna. Susanne berättar här om sina insikter medan hon förändrade sitt sätt att jobba på och ger råd till dig som vågar jobba med dina egna värderingar.

Det smärtade i min självinsikt att inse att jag bidragit till att öka hindren och försvårat möjligheten till mångfald på min enhet på just det där ledningsgruppsmötet för fem år sedan. Det brände till ordentligt i min självbild om att stå för ett inkluderande ledarskap, jag som själv har utländsk bakgrund, är kvinna i religiös klädsel och har en familjemedlem med en diagnos som kräver vissa anpassningar. Jag insåg när vi diskuterade rekryteringar att jag redan i annonsen ställt krav som gjorde att min medarbetargrupp skulle gå mot homogenitet och exkludering, mot att bli elitisk och normativ.

Ni vet hur det är med förändringar, ibland är just smärta en bra startpunkt för en förändring och just där och då startade en resa jag vill dela med mig av. En resa som bidrog till att jag stretchat min kunskap och förståelse men att det även väsentligt gav större affärsnytta för den idéburna organisation jag jobbar i. För just det är vetenskapligt belagt, att affärsnyttan ökar med mångfald. Men varför är det då så viktigt, och varför är det så svårt?

Att arbeta i en organisation som alltid tar avstamp i en stark värdegrund är självklart positivt. De människor som söker sig till att arbeta just här är ofta starkt engagerade och vill bidra till den samhällsförändring och vision som ska göra vårt samhälle mänskligare. Detta innebär att jag i mitt arbete behöver vara vaksam med utvecklingen i samhället men att självklart först och främst börja med mig själv.

Vad berodde då mitt enfaldiga sätt att rekrytera medarbetare på? Jag drevs av att hitta medarbetare som skulle passa i den modell som var formad utefter min föreställning, med mina begränsade erfarenheter och bristande förmåga att förstå komplexiteten i mångfald.

Jag startade med att ställa frågor till de personer som just denna sociala verksamhet vände sig till, personer som levt olika lång tid i ett utanförskap. ”Vilka professionella skulle du vilja möta när du kommer till en verksamhet som erbjuder varm mat, en möjlighet att byta kläder, duscha och att samtala”. Jag fick inte de svar jag väntade utan snarare ytterligare frågor tillbaka: ”Vet du hur jag känner när jag möts av professionella stöpta utefter en form – panik”. Vidare fick jag förtydliganden ”Jag vill mötas av personer som själva har haft egna svåra erfarenheter, som visar en bredd i olikhet för då känner jag mig inte så annorlunda”. När denna person dessutom erbjöds möjligheten att bidra med sina perspektiv då jag sökte nya medarbetare väcktes min förståelse och insikt om mina egna hinder och fördomar. Och vem tror ni var mest lämpad att ”testa” medarbetares värderingar och som vågade utmana med perspektivbyte?

Några år senare skulle jag etablera en ny verksamhet i ett socioekonomiskt utestängt område i Stockholm. Trots hyllmeter med analyser och material kring de svårigheter som fanns i området beskrevs utmaningarna alltid på en strukturell nivå. Det var bland annat stor arbetslöshet, få elever som klarade nationell behörighet till gymnasieskolan, stor tandohälsa bland barn, en majoritet av familjer hade endast en inkomst och få barn deltog i förskolans verksamheter. De analyser som fanns att läsa hade inte ställt frågan till invånarna själva vilket innebar att kommunens satsningar präglades av ett ”vi och dom”. Med erfarenheterna av de stora vinsterna i att inkludera de som verksamheten riktar sig till startade organisationen i en annan ände: ”Vad säger du som bor i området om de utmaningar som finns här och vad skulle du vilja bidra med för att förbättra situationen?”. När de som beskrivs som grupper med svårigheter kan erbjudas möjligheter att ses som resurser förändras något stort. Förutom vinsten i verksamheten, vinsten för personerna som berörs, för mig personligen som på nära håll ökat min förståelse för olika men lika människor så är ändå den sammantagna vinsten ännu större- den största vinsten är för vårt samhälle som därmed blir mänskligare. Råd till dig som vill arbeta med dina egna värderingar:

  • Föregå med gott exempel på att utmana egna värderingar
  • Ta dig an ett volontäruppdrag, sök och registrera dig på Volontärbyran.se till exempel
  • Bjud in till samarbete och inflytande från olika grupper särskilt till de som ni idag inte når
  • Förbättra rekryteringsprocessen och våga testa nya rekryteringskanaler

Mer läsning

Crozz byter namn till – LYL People

Crozz byter namn till – LYL People

Crozz = LYL People!   LYL People HR, Communication & Commercial   Love Your (work) Life! Nu händer det: Crozz Interim & Rekrytering byter namn till LYL People och tar nästa steg på tillväxtresan! Louise Junghahn tillsammans med några av branschens tyngsta...

läs mer